Lågenergifönster och vakuumfönster
Modern fönsterteknik har utvecklats starkt de senaste trettio åren. Energieffektiva fönster kan minska värmeförlusterna genom fönsterpartiet med 75 procent. Moderna lågenergifönster kan nytillverkas i äldre stil och kan dessutom göras underhållsfria (utan målningsbehov på utsidan). Tekniken för vakuumfönster har gått framåt och vakuumfönstren som nu finns att tillgå är avsevärt tunnare och lättare än lågenergifönstern som vanligen erbjuds. Vakuumfönstret tjocklek är cirka en femtedel av den för en isolerglasruta med samma värmegenomföring.
.
Tjocka isoleringslager
Isoleringsmaterialen och kunskapen om hur de ska användas har ökat. Tjocka lager utan köldbryggor är viktigt för låga värmeförluster. Nedan helt organisk isolering av hampa odlad på skånsk åker. När isoleringsmaterial av trä eller hampa används lagrar byggnaden kol.
.
FTX-ventilation
FTX är en princip att överföra värmeenergi från uppvärmd ventilationsluft som lämnar byggnaden till inkommande fräsch luft. De bästa ventilationsaggregaten återför över 80 procent av värmeenergin till byggnaden. Nedan ett medelstort FTX-aggregat för ett flerfamiljshus. Aggregatet kan placeras på vinden eller i källaren. Efter installation av FTX kan alla ventilationsöppningar och otätheter i byggnadens yttre skal förseglas; byggnaden tillförs sedan ingen kall luft och läcker mindre värme. Aggregaten finns i små storlekar för en villa upp till stora anläggningar som upptar hela rum och byter luften i stora offentliga byggnader.
.
Avloppsvärmeåtervinning
En åtgärd som ger hög återföring av värmeenergi i flerfamiljshus är återvinning av värmeenergi på avloppsvattnet från dusch och kök. Till vänster en princip som använder värmepump, till höger två principer med rörvärmeväxlare. Med en värmepumpslösning kan ibland nära 100 procent av värmeenergin återföras från varmvattnet som lämnar kök och badrum. Installationerna har lång livslängd och bygger på enkla, kända principer.
.
Värmepumpar
Värmepumpen kan utvinna värmeenergi från en vätska eller direkt från luften. Nedan stora vattenvärmepumpar som ger radiator- och varmvatten med de två principerna. När värmen utvinns ur vätska (värmepumpen till vänster) kan vätskan få värmen från berget, marken, solfångare eller sjöbotten. Egentligen är det solenergi som har värmt berget, sjön, osv. Till höger en luft-vattenpump som utvinner värme direkt ur luften. Värmepumpens effektivitet (verkningsgrad) har successivt ökat sedan värmepumpen blev var mans egendom på 1980-talet. Metoderna för att kombinera olika värmepumpslösningar och att även tillföra solvärme har förbättrats. Värmepumpens kompressor drivs med el; när temperaturen på vätskan eller luften som tillförs värmepumpen är hög kan 1 kWh el ge 7 kWh värmeenergi.
.
Solceller
Utvecklingen på solcellsområdet har varit fantastisk de senaste 20 åren. Priserna har sjunkit med cirka 90 procent samtidigt som verkningsgraden har ökat. Uppfinningsrikedomen för hur en solcell kan användas har varit stark. Bilden till vänster i övre raden visar hur en heltäckande solcellsanläggning i Nacka har blivit takmaterial och samtidigt fångar upp regnvatten för hushållet. Till höger syns terrakottafärgade solceller som passar på kulturbyggnader. Den nedre raden visar först ett bostadsområde i Storbritannien där alla hus har solceller som takmaterial. Den mittersta bilden visar hur solceller används som balkongräcken på byggnader i Växjö. Till höger flytande solceller utvecklade av ett företag i Göteborg. Priset på egenproducerad solel är nu så lågt att ingen elleverantör kan möta det trots att de har större anläggningar med stordriftsfördelar.
.
Termiska solfångare
Termiska solfångare är underskattad energiutrustning med lång livslängd och lågt pris per kilowattimma. Värmeenergin kan lagras från sommar till vinter i exempelvis sand, stenmjöl eller vatten. Även i Sverige lyser solen i februari och värmelagret kan då fyllas på. Nedan en solfångaranläggning på taket till en gymnasieskola i Haninge. Värmen lagras i stenmjöl under byggnaden och används under vintern för att driva värmepumpar.
.
Vertikala vindkraftverk
Nedan syns en grupp vertikala vindkraftverk på en kommunal byggnad. Principen med vertikal rotoraxel i stället för propeller ger minimalt med ljud. Vinden blåser mer på vintern och därför genererar vindkraftverken mer el när solcellerna ger lite.Termiska solfångare
.
.
Ellagring i flödesbatterier, litium-jonbatterier, vätgas, m.m.
Utvecklingen av lagringsutrustning för el möjliggör nu att lagra el mellan säsongerna. Längst till vänster syns ett flödesbatteri som kan lagra elen i tre månader eller mer. I mitten ett litium-jonbatteri och till höger ett vätgaslager som med hjälp av bränsleceller kan lagra el från sommar till vinter.
